Läs varningstecknen
En katt bits sällan utan förvarning. Aggression är kommunikation, och varningen kommer oftast några sekunder tidigare: en piskande eller dunkande svans, öron som vrids åt sidan eller läggs platt, stora pupiller, hud som rycker längs ryggen, en stel kropp, ett lågt morrande eller ett spinnande som plötsligt tystnar. Många katter har en gräns för hur länge de tycker om att bli klappade, och bettet som följer kallas ofta klappaggression. Katten tittade på din hand, spände sig och ryckte med svansen först. Lär dig din katts signaler, sluta innan gränsen och lämna alltid en utväg så att katten kan gå i stället för att slåss. En katt som är trängd har inget annat val.
Lek, rädsla, smärta eller omriktad?
Orsaken avgör lösningen. Lekaggression är typisk för kattungar och unga katter: bakhåll mot fötter, grepp om händer med mjuka bett och inget fräsande. Det betyder att katten behöver mer strukturerad lek med vippleksaker och att händer aldrig används som leksaker. Rädsloaggression kommer med fräsande, hukande, platta öron och en blockerad flyktväg, och katten behöver avstånd och färre utlösande situationer. Smärta är den första misstanken när en snäll katt plötsligt reagerar på beröring på ett ställe eller på att bli lyft, för artros, tandsjukdom och överaktiv sköldkörtel förändrar alla temperamentet. Omriktad aggression uppstår när katten ser en rival genom fönstret, inte kan nå den och i stället går på närmaste människa eller katt i hushållet. Skym utsikten och låt alla lugna ner sig.
Vad du gör i stunden
Om katten greppar din hand, frys. Att rycka åt sig handen utlöser greppreflexen och gör såren värre, så bli stilla, titta bort, vänta tills greppet släpper och dra dig undan långsamt. Bestraffa aldrig: skrik, vattenspruta eller smällar lär katten att du är farlig och gör nästa bett mer sannolikt. Avled i stället genom att kasta en leksak bort från dig. Skilj katter som slåss åt med en filt, en kudde eller en kartongbit, aldrig med händerna. Ta bett på allvar. Kattens tänder ger djupa sticksår som sluter sig över bakterier, och infektioner är vanliga. Tvätta såret noga och sök vård samma dag, särskilt vid bett i handen, hos barn och hos den som har nedsatt immunförsvar.
Så händer det mer sällan
Det mesta av aggressionen minskar när kattens behov är tillgodosedda. Lek två gånger om dagen i tio till femton minuter med en vippleksak och låt stunden sluta med en fångst och en godbit, så att jaktsekvensen fullbordas. Låt katten ta initiativ till kontakt, håll klappstunderna korta och pausa för att se om katten ber om mer. Ge höjder, gömställen och, i ett flerkattshushåll, en mer av varje resurs än det finns katter: skålar, kattlådor, bäddar och klösträd. Skriv ner när betten sker, för ett mönster brukar framträda. Kastrering dämpar vissa former av aggression, och efter ett allvarligt kattslagsmål fungerar en långsam återintroduktion steg för steg mycket bättre än att hoppas att det blåser över. Plötslig förändring, upptrappning eller skador kräver först ett veterinärbesök och sedan en kattbeteendekonsult, och medicin kan stötta träningen.