Vad lagen kräver
Katter som är äldre än fyra månader ska vara ID-märkta och registrerade på sin ägare i Jordbruksverkets kattregister. Märkningen görs med mikrochip (vanligast) eller tatuering i örat. Chippet är en riskorn-stor kapsel som en veterinär lägger under huden i nacken — ett snabbt ingrepp som katten sällan reagerar nämnvärt på.
Chippet i sig innehåller bara ett nummer. Det är registreringen som kopplar numret till dig — ett oregistrerat chip hjälper ingen att hitta ägaren.
Registrering och ägarbyte
Registreringen görs hos Jordbruksverket, enklast via deras e-tjänst, mot en mindre avgift. När en katt byter ägare ska registreringen föras över till den nya ägaren — vid kattungeköp är det något du och uppfödaren gör i samband med leveransen. Kontrollera också att chipnumret i registret stämmer med numret i kattens papper.
Många katter är dessutom registrerade i andra register sedan tidigare. Det skadar inte — men det lagstadgade registret är Jordbruksverkets, så se till att uppgifterna är aktuella där: rätt ägare, rätt adress och rätt telefonnummer.
Därför spelar det roll
En märkt och registrerad katt som springer bort kan identifieras av veterinärer, katthem och polis och komma hem samma dag. En omärkt katt riskerar att hanteras som herrelös. Registreringen är också det som knyter katten till dig juridiskt — vid tvister, försäkringsärenden och avel är chipnumret kattens identitet.
Rutinen är enkel: märk kattungen före leverans (uppfödarens ansvar), registrera ägarbytet direkt vid köpet (köparens ansvar) och uppdatera uppgifterna när du flyttar eller byter nummer.